Alfa Laval utdelning 2018 & utdelningshistorik -Aktiens direktavkastning

 

Alfa Lavals aktiekurs (live): laddas.. SEK

Alfa Lavals utdelning 2018: 4.25 SEK

Alfa Lavals direktavkastning (live): laddas.. %

ALFA.ST

Om Alfa Laval och bolagets utdelningar

Alfa Laval är en av världens främsta leverantörer av produkter för flödeshantering, separering och värmeöverföring. De största kunderna finns inom segmenten livsmedel, miljö, energi och marina applikationer. Företaget har försäljning över hela världen men de tre största marknaderna är USA, Kina och Norden. Tillverkning sker i ett 40-tal anläggningar i Europa, USA, Latinamerika och Asien.

Alfa Laval har en attraktiv utdelningshistorik och har sedan börsintroduktionen aldrig sänkt en utdelning. Direktavkastningen har som regel varit godtagbar och utdelningsandelen har som oftast legat på en förnuftig nivå.

Alfa Lavals utdelningspolicy

Alfa Laval har en uttalad utdelningspolicy där styrelsen regelbundet föreslår en utdelning som tar hänsyn till utvecklingen inom koncernen liksom även kapitalbehovet och företagets finansiella status. Man har satt upp en riktlinje att utdelningen ska utgöra 40 till 50 procent av den justerade vinsten per aktie. Det bör tilläggas att detta mått inte avser vinsten på årsbasis utan över en konjunkturcykel, vilket är klokt med tanke på att Alfa Lavals verksamhet är konjunkturkänslig.

Alfa Lavals utdelningshistorik

Om en stabil utdelningshistorik är det viktigaste för dig när du väljer kandidater för din utdelningsportfölj behöver du inte leta så mycket mer. Det är få bolag på Stockholmsbörsen som kan mäta sig med Alfa Lavals utdelningshistorik. Sedan börsintroduktionen 2002 har bolaget aldrig sänkt en utdelning. Däremot har det varit mer regel än undantag att utdelningen höjts från år till år.

Under perioden 2009 till 2017 har utdelningen höjts från 2,5 kronor per aktie till 4,25 kronor per aktie, vilket motsvarar en ökning på 70 procent. Den årliga utdelningshöjningen blir därför 6,86 procent per år. Det är en fullt tillräcklig utdelningstillväxt för att vara intressant, även om det finns bolag som har betydligt bättre utdelningstillväxt än så. För OMXS30 är utdelningstillväxten kring 5 procent per år om man tittar på 5 och 10 års sikt. Alfa Laval slår därför OMXS30 på fingrarna ur det hänseendet.

Alfa Laval, utdelningar 2009–2017

År Utdelning
2009 2,50 kr
2010 3,00 kr
2011 3,25 kr
2012 3,50 kr
2013 3,75 kr
2014 4,00 kr
2015 4,25 kr
2016 4,25 kr
2017 4,25 kr
Q2 2018 4,25 kr

Alfa Laval, utdelningar 2009–2017. Källa: Börsdata

Direktavkastningen i Alfa Laval är det inget fel på, trots att kursen stigit riktigt mycket sedan börsintroduktionen (vilket vi kommer att visa längre ner i texten under avsnittet kursutveckling). Under perioden 2009 till 2017 var den som lägst 2017 med 2,31 procent direktavkastning vid mättillfället. Högst var den 2009 då den var 3,22 vid mättillfället. Sett till hela perioden har det varit rimligt att förvänta sig cirka 2,5 procent direktavkastning, eller lite mer. Tittar vi på dag för dag och på statistik sedan 2004 ser vi att direktavkastningen var som mest drygt 5 procent, men det var vid enstaka tillfällen när kursen dippade. Som lägst var direktavkastningen 1,8 procent, vilket var fallet strax innan finanskrisen slog ner kursen. En liknande nivå kan faktiskt noteras även i juli 2018 när denna text skrivs.

Alfa Laval, direktavkastning 2009–2017

År Direktavkastning
2009 3,22%
2010 2,53%
2011 2,60%
2012 2,72%
2013 2,50%
2014 2,46%
2015 2,81%
2016 3,08%
2017 2,31%
Q2 2018 1,78%

Alfa Laval, direktavkastning 2009–2017. Källa: Börsdata

Sett till utdelningsandelen kan vi konstatera att Alfa Laval håller utdelningarna på en förståndig nivå. Man brukar säga att utdelningsandelen (vilket är utdelningarna i förhållande till vinsten) bör ligga på max 40 till 60 procent. För värdebolag kan man kanske tolerera en något högre nivå än för tillväxtbolag som är i större behov av kapital för den vidare expansionen. Alfa Lavals utdelningsnivå har sedan 2009 legat under denna nivå alla år utom ett, 2016, då den var 77,88 procent. Det är klart godkänt. Faktum är att snittet under dessa år bara varit drygt 50 procent, vilket alltså ligger i linje även med styrelsens riktlinjer.

När vi lägger ihop den fina utdelningshistoriken med ständigt stigande utdelningar, en tillräckligt god direktavkastning och en utdelningsandel som ligger på en förnuftig nivå kan vi inte annat än konstatera att Alfa Laval är en attraktiv utdelningsaktie. Det man måste vara medveten om är att det är ett konjunkturberoende bolag vilket innebär att man gör klokt i att titta på var någonstans i konjunkturcykeln vi befinner oss så att det inte blir en dålig tajming. Inköp görs förslagsvis när konjunkturen håller på att bottna ur – eller har vänt upp igen – då är även direktavkastningen som regel högst.

Alfa Laval, utdelningsandel 2009–2017

År Utdelningsandel
2009 38,94%
2010 40,87%
2011 42,32%
2012 45,99%
2013 51,94%
2014 56,95%
2015 46,44%
2016 77,88%
2017 59,90%
Q2 2018 45,88%

Alfa Laval, utdelningsandel 2009–2017. Källa: Börsdata

Kursutveckling

Sedan Alfa Laval introducerades på Stockholmsbörsen 2002 har aktien gjort en fantastisk resa och stigit med över 900 procent. Från 17 maj 2002 när den handlades för första gången och fram till och med 16 maj 2018 steg den 874,5 procent. Den årliga prisökningen var nästan 15 procent per år räknat som CAGR. I grafen nedan ser vi att Alfa Laval presterat över tre gånger så bra som jämförelseindex OMXS30 under denna period.

Alfa Laval är en cyklisk aktie som är beroende av hur konjunkturen ser ut. Särskilt känslig blir den i tider av oro. Under finanskrisen tog aktien mycket stryk och tappade drygt 60 procent av sitt värde. Uppåtrekylen blev dock extremt stark när marknaden insåg att den hade sålt ut ett fint kvalitetsbolag. När börshumöret vände mot slutet av 2008 påbörjade Alfa Laval sin klättring uppåt igen och efter ett par år hade den tagit igen hela kursförlusten från finanskrisen. Kursen fortsatte att förstärkas över de kommande åren men sjönk tillbaks en del mellan april 2014 och april 2016, vartefter rallyt fortsatte.

Alfa Laval, aktiekurs 2002–2018 Alfa Laval, aktiekurs 2002–2018. Källa: Avanza

Till Alfa Lavals konkurrenter hör bl.a. tyska GEA och Fristam, amerikanska SPX Flow, schweiziska Sulzer och finska Wärtsilä. Av dessa är det bara Wärtsilä som har tillräckligt med kurshistorik som kan jämföras med Alfa Laval. I kursgrafen nedan ser vi att Wärtsilä jämför sig riktigt väl med Alfa Laval. De bägge bolagens kursutveckling sedan Alfa Lavals börsintroduktion är snarlik. Wärtsilä föll något hårdare under finanskrisen och tog lite längre tid på sig att återhämta efter detta men klarade å andra sidan den cirka två år långa svackan 2014–2016, som även Alfa Lavalaktien upplevde, bättre. Över hela jämförelseperioden har de bägge bolagens aktier presterat nästan lika bra, vilket illustreras mycket väl i grafen nedan.

Alfa Laval, aktiekurs jämfört med konkurrenten Wärtsilä, 2002–2018 Alfa Laval, aktiekurs jämfört med konkurrenten Wärtsilä, 2002–2018. Källa: Avanza

Ägarstruktur

De 10 största ägarna i Alfa Laval hade vid årsrapporten för 2017 knappt 48 procent av aktierna. Den enskilt största ägaren är Tetra Laval BV, som har drygt 29 procent av aktierna och rösterna i bolaget. På andra plats kommer Alecta som har 5,4 procent av aktierna. Den tredje största ägaren är Swedbank Robur fonder med sina 4,3 procent i företaget. Den fjärde största ägaren i Alfa Laval är AMF Försäkring och Fonder vilken har 2,8 procent av aktierna. Den femte största ägaren är CBNY – Norges bank, med 2,6 procent av aktierna. Dessa fem ägare är också de enda riktigt signifikanta aktieägarna. Ingen av de övriga ägarna har mer än 1 procent av aktierna i Alfa Laval.

Det kan vara värt att notera att en mycket stor andel av ägarna i Alfa Laval klassas som utlandsboende ägare (både juridiska och fysiska). Dessa står för 71,6 procent av aktiekapitalet. Finansiella företag har 20 procent av aktierna medan svenska privatpersoner äger 4,6 procent. Staten har en liten post om 0,1 procent i bolaget.

Alfa Laval idag

Alfa Lavals verksamhet baseras på tre ämnesområden. Inom området värmeöverföring erbjuder företaget lösningar inom kylning, uppvärmning, kondensering och indunstning. Genom Alfa Lavals lösningar uppnås en högre energieffektivitet och miljöpåverkan minskas. Ett av flaggskeppen är den kompakta plattvärmeväxlaren. Andra typer av värmeväxlare är spiralvärmeväxlaren, luftvärmeväxlaren, tubvärmeväxlaren m.m. Kunderna finns inom så gott som alla industrier. Inom området värmeöverföring har man mer än 30 procent av världsmarknaden.

Den andra ämnesgruppen är separering. Detta är det område som Alfa Laval ursprungligen blev känt för. Med hjälp av företagets utrustning går det att separera en lång rad ämnen inom kategorierna vätskor, fasta partiklar och gaser. Kunderna finns inom matindustrin, läkemedels- och bioteknikindustrierna, kemi, oljeproduktion, bränslerengöring på fartyg, kommunal avloppsrening med mera. Här har Alfa Laval 25 till 30 procent av världsmarknaden.

Slutligen har vi området flödeshantering. Detta är en central aspekt inom många industrier. Här erbjuder Alfa Laval ventiler och pumpar till miljöer med stränga hygienkrav som exempelvis mejerier och dryckesindustrin. Företaget erbjuder även hygienisk tankutrustning, inklusive blandare och rengöringsutrustning. Alfa Laval har inom detta område också ett erbjudande för den marina industrin. Här finns bl.a. hydrauliska pumpsystem för tankers (kemikalier och andra produkter). Med hjälp av dessa pumpsystem säkerställs en flexibel och säker lasthantering. Dessutom har man lösningar för offshoreindustrin. Inom detta område är Alfa Lavals del av världsmarknaden 10 till 12 procent.

Bolaget antog nyligen en ny strategi som syftar till att öka den organiska tillväxten i företaget. Detta ska uppnås genom ett ökat kundfokus, teknikledarskap och bättre service. Dessutom försöker man uppnå produktivitetsförbättringar genom att koncentrera produktionen av företagets stora produktgrupper till färre enheter.

Alfa Laval genom tiderna

Alfa Laval är en viktig del av svensk industrihistoria och har blivit mest känt ute i världen för sin välgjorda separator, som kom att bli en revolutionerande produkt för mjölkproducenterna.

  • 1845 föds Gustaf de Laval, Alfa Lavals grundare, i Dalarna.
  • 1877 började Gustaf de Laval utveckla en centrifugalseparator efter att ha läst om uppfinningen i en tysk tidskrift.
  • En första separator för oavbruten drift och med en kapacitet på 130 liter i timmen visas upp i Stockholm.
  • 1883 grundar Gustaf de Laval och hans kollega Oscar Lamm företaget AB Separator. Företaget påbörjade omgående sin internationella resa genom att De Laval Cream Separator Co samma år grundades i USA.
  • 1888 utvecklas separatorn med en pump för att pumpa ut skummad mjölk.
  • 1889 köper företaget ett tyskt patent för koniska metalldiskar. Genom att använda dessa diskar, sedermera kallade Alfa-diskar, ökar man separatorns kapacitet många gånger om.
  • 1890 integreras Alfa-disken som en del av de separatorer som företaget säljer.
  • 1898 installeras den första jästseparatorn hos en klient.
  • 1910 börjar Gustaf de Laval sitt arbete med att utveckla en mjölkningsmaskin.
  • 1913 dör Gustaf de Laval, 67 år gammal. Under sin livstid lyckas han köpa 92 svenska patent och han etablerade hela 37 bolag.
  • 1916 säljer Alfa Laval den första separatorn för olja.
  • 1919–1936 fortsätter den internationella expansionen och dotterbolag etableras i Finland, Polen, Danmark, Jugoslavien, Sydafrika, Irland, Australien och Nya Zeeland.
  • 1933 presenterar Alfa Laval världens första hermetiska separator i Berlin.
  • 1938 introducerar Alfa Laval sin första värmeväxlare. Utvecklingen och tillverkningen av dessa påbörjas i Lund.
  • 1951 påbörjas försäljningen av den självrengörande separatorn.
  • 1958 utvecklas separatorn ytterligare genom att den första automatiska CIP-separatorn tas i bruk i ett svenskt mejeri. CIP står för Cleaning-in-Place.
  • 1961 installeras företagets första steriliseringsprocess för matindustrin i Italien.
  • 1962 köper Alfa Laval spiralvärmeväxlaren och andra patent från AB Rosenblad.
  • 1963 byter AB Separator namn till Alfa-Laval AB. Alfa kommer från de ovan nämnda Alfa-diskarna.
  • 1965 installeras det första datoriserade kontrollsystemet i ett mejeri i Schweiz. Detta system gör det möjligt att övervaka samtliga processer i mejeriet från en och samma plats.
  • 1971 köper Alfa Laval en majoritet av aktierna i det danska företaget Lavrids Knudsens Maskinfabrik. Därmed tar Alfa Laval sitt första steg inom området flödeshantering.
  • 1976 gör företaget stora expansioner. Bl.a. byggs nya anläggningar i Tumba, Lund och i Spanien.
  • 1981 stärker Alfa Laval sin position på den japanska marknaden.
  • 1991 köper Tetra Pak Alfa Laval.
  • 1993 blir Alfa Laval en fristående industrigrupp inom Tetra Pak. System för vätskehantering för processindustri läggs inom Tetra Paks område medan området lantbruksutrustning samlas i den nya industrigruppen Alfa Laval Agri.
  • 1996 öppnar bolaget en ny anläggning i Kaliningrad, Ryssland. Här tillverkas värmeväxlare, flödeshanteringssystem och maskiner för mat- och dryckesindustrin. Det blir en av Rysslands modernaste fabriker.
  • 1999 presenterar Alfa Laval ett innovativt system för oljehantering ombord på skepp.
  • 2000 köper Industri Kapital Alfa Lavalgruppen. Här läggs grunden för Alfa Lavals börsnotering ett par år senare.
  • 2001 görs en omstrukturering av företaget med mer marknadsanpassade divisioner och segment.
  • 2002 introduceras Alfa Laval på Stockholmsbörsen.
  • 2002 köper bolaget de två danska bolagen Danish Separation Systems (membranfiltrering för matindustrin och farmaceutisk industri) och Toftejorg Group (världsledande inom rengöring av cisterner).
  • 2003 presenterar Alfa Laval AlfaNova som är en revolutionerande uppfinning inom området värmeväxlare. Till konkurrensfördelarna hör värme- och trycktålighet samt uthållighet.
  • 2004 bildar Alfa Laval och bromstillverkaren Haldex ett nytt bolag som jobbar med att rengöra avgaser från dieselmotorer, ett område som hamnat allt mer i fokus på grund av miljödebatten.
  • 2005 köper Alfa Laval Packinox S.A, en fransk tillverkare av stora värmeväxlare.
  • 2006 köper Alfa Laval Tetra Paks fruktkoncentratenhet.
  • 2007 köps Helpman (Nederländerna) och Fincoil (Finland) och därmed stärks utbudet av luftvärmeväxlare.
  • 2011 köps Aalborg Industries.
  • 2013 köps Frank Mohn.
  • 2014 öppnas ett testcenter för marina produkter i Ålborg i Danmark.