Tele2 utdelning 2021 & utdelningshistorik -Aktiens direktavkastning

 

Om Tele2 och bolagets utdelningar

Tele2 är en mobiloperatör som ingår i Kinneviksfären. Tele2 grundades 1993 och har idag verksamhet i nio länder, inklusive Sverige. Företaget erbjuder lösningar inom fast telefoni, mobiltelefoni samt Internettjänster och data. I Sverige har Tele2 ca 4,5 miljoner användare.

Tele2 ger ofta generösa utdelningar till sina aktieägare och den ordinarie direktavkastningen brukar ligga på mellan 4 och 7 procent. Dessutom är det inte ovanligt att Tele2 ger extrautdelningar, vilket då kan resultera i en nästan absurt hög direktavkastning. Haken är den att utdelningsnivån inte är helt jämn och det kan vara svårt att veta om ett visst år kommer att ge en god utdelning.

Aktiekursen tenderar att vara jämviktspendlande i det långa loppet, eller cyklisk om man så vill. Är man bara medveten om detta kan utdelningsinvesteraren utnyttja svackorna till att bygga upp sin position. Tele2 kan också vara en bra aktie för tradern då den tenderar att gå in i trendande perioder som kan ge en riktigt god avkastning.

Tele2:s utdelningspolicy

Tele2 har sedan länge haft en utdelningspolicy som gått ut på att överskjutande kapital ska återföras till aktieägarna. I och med det att Tele2 lade fram sin årsredovisning för 2017 passade VD på att presentera företagets nya utdelningspolicy. Den bygger på att man ska försöka höja Tele2:s utdelning varje år i absoluta tal. Kanske kan det tolkas som ett försök att ge mer jämna och beräkneliga utdelningar.

Extra utdelningar görs om styrelsen bedömer att den förväntade totala avkastningen till aktieägarna då blir högre än om man återinvesterar pengarna i verksamheten.

Tele2:s utdelningshistorik (ordinarie utdelningar)


Räkenskapsår Utbetalas Utdelning
2013 2014 4,40kr
2014 2015 14,90kr
2015 2016 5,35kr
2016 2017 5,23kr
2017 2018 4,00kr
2018 2019 4,40kr


Tele2:s utdelningshistorik visar att bolaget varit en flitig utdelare genom åren. Utdelningsnivån har dock varierat kraftigt, mycket beroende på de generösa extrautdelningar som bolaget då och då delat ut. Exempelvis delade Tele2 ut extrautdelningar 2009, 2010, 2011, 2012 och 2014. Bonusutdelningar kan ske om t.ex. avyttringar gjorts eller om kassaflödet av andra skäl påverkats positivt. Som ett resultat av dessa extrautdelningar har utdelningsnivån pendlat kraftigt över åren.

På motsvarande vis har direktavkastningen varierat mycket. Under de senaste tio åren var den lägst 2017 med 4,37 procent, vilket i sig är oerhört bra för ett stabilt bolag. Högst var direktavkastningen 2012 då den på grund av en bonusutdelning var så hög som 29,27 procent vid mättillfället. Beroende på när man köpte på sig Tele2-aktier har förstås den faktiska direktavkastningen kunnat vara både högre och lägre. Den genomsnittliga årliga direktavkastningen för Tele2 har sedan 2009 varit nästan 12 procent. Det är en absurt hög direktavkastning och kanske har man kunnat bortse från volatiliteten i både aktiekursen och utdelningen när man belönats så rikligt av att äga bolaget.

Tele2:s direktavkastningshistorik (ordinarie direktavkastning)


År Direktavkastning
2013 4,66%
2014 17,80%
2015 5,58%
2016 6,95%
2017 4,37%
2018 4,12%
Q2 2019 3,25%


Men låt oss titta på hur Tele2 presterat om vi bara ser till de ordinarie utdelningarna. Det kan ju vara dumt att räkna med bonusutdelningar, även om de historiskt sett varit ganska frekventa. I grafen nedan som visar ordinarie utdelningar i Tele2 ges en betydligt stabilare bild av bolaget. Visst, det är långt från t.ex. Investors successivt höjda utdelningar, men ordinarie utdelningar som pendlar mellan 3,85 och 7,1 kronor är ändå att betrakta som ganska stabilt. Givet Tele2:s nya utdelningspolicy från 2017 att försöka höja utdelningen i absoluta termer från år till år tycker vi att en höjning från dagens nivå känns lovande.

På motsvarande vis har den ordinarie direktavkastningen varit tämligen stabil och varierat mellan 4,37 och 6,95 procent sedan 2009. Även om bonusutdelningarna helt skulle utebli i framtiden är denna direktavkastning helt OK. Vid en jämförelse av den ordinarie direktavkastningen bland samtliga Large och Mid Cap-bolag på Stockholmsbörsen hamnar Tele2 i topp 20 på både fem och tio års sikt.

För att bedöma om Tele2:s utdelningar är hållbara behöver vi titta på utdelningsandelen. Utdelningsandelen visar hur stor del av vinsten som delas ut till aktieägarna. En utdelningsandel på max 40 till 60 procent brukar vara bra. Viktigast är att den är under 100 procent eftersom det inte är hållbart i längden om man delar ut mer än vad vinsten är. I grafen nedan ser vi att Tele2:s utdelningsandel under perioden 2009–2017 varit över 100 procent i fem av åren. Tre av åren låg den på en rimlig nivå och ett år var den negativ (företaget gjorde en förlust 2016).

För att vara rättvisa, eftersom Tele2 gjort flera extrautdelningar, bör vi även titta på hur stor utdelningsandelen varit om vi bara tittar på ordinarie utdelningar. I bilden nedan ser vi att utdelningsandelen för det mesta varit under 100 procent och inte sällan cirka 40–60 procent eller rent av lägre än så. Undantagen var 2016 då företaget gjorde en förlust och 2017 då utdelningsandelen var mycket hög trots att ingen extrautdelning gjordes.

Kursutveckling

Tele2 är en aktie som tenderar att svänga rätt så kraftigt, vilket man ska vara medveten om utifall man väljer att investera i bolaget. Den har dock under vissa perioder slagit index med råge.

Tele2 B, aktiekurs 1996–2018

Tele2 B, aktiekurs 1996–2018. Källa: Avanza

Från juli 1996 till juli 2018 steg Tele2 med 465 procent, vilket motsvarar en årlig avkastning (CAGR) på nästan 8,2 procent. Det är en fullt rimlig avkastning med tanke på att vi talar om ett bolag som har som regel att dela ut utdelningar och inte sällan med en extra utdelning. Totalavkastningen är med andra ord mycket högre än så.

Tele2-kursen är inte alltid helt korrelerad med index. Som exempel föll kursen 2004–2005 medan Stockholmsbörsen steg i en jämn rörelse. Likaså när Stockholmsbörsen börjat stabiliserats under andra halvan av 2011 efter en korrigering som varat i cirka ett halvår fortsatte Tele2-aktien att falla i två och ett halvt år till.

Volatiliteten i Tele2-aktien är också mycket högre än den för Stockholmsbörsen, vilket inte bara behöver ses som en risk utan även som en möjlighet för den tålmodige investeraren. Man skulle kunna säga att Tele2 har jämviktspendlat i det långa perspektivet (även om trenden varit långsiktigt upp) men när kursen har vänt upp efter att ha nått en botten har den ofta trendat kraftigt uppåt i cirka ett till ett och ett halvt år varje gång. Dessa kursrörelser har ofta varit kraftiga och aktiepriset har höjts i intervallet 60 till 200 procent. Detta gör Tele2 till en utmärkt tradingaktie. Studera kursen och köp aktien när den börjar trenda uppåt igen. Skala därefter ner positionen successivt för att ta hem en del av vinsten eller ligg kvar och njut av utdelningarna som du kan återinvestera i bolaget nästa gång kursen har bottnat och börjar vända uppåt.

Vi jämför Tele2 med konkurrenten Telia i grafen nedan för den period som aktiekursdata finns för bägge bolagen (2001–2018). Vi kan konstatera att de två bolagens aktier korrelerar ganska väl. Tele2 tar möjligtvis ut svängarna lite mer vilket ger en bättre chans att utnyttja större kursrörelser utifall man väljer att trejda aktien.

Tele2 B jämfört med Telia, aktiekurser 2000–2018

Tele2 B jämfört med Telia, aktiekurser 2000–2018. Källa: Avanza

Precis som Ericsson och andra telekombolag drabbades Tele2 hårt av den så kallade telekomkrisen 2000–2002 som ägde rum och samverkade med IT-bubblan. Inför denna kris och bubbla ökade Tele2:s värdering och aktiekurs med orimliga mått. Det sista året innan det sprack hade Tele2:s aktiekurs stigit med över 200 procent. Det är en fullständigt orimlig kursökning på ett år för ett bolag av Tele2:s storlek. De två senaste åren innan det bar söderut hade Tele2 stigit drygt 380 procent och på tre år hade aktien stigit cirka 680 procent.

Fallet blev desto hårdare och ett år efter toppen hade Tele2:s aktie sjunkit med drygt 60 procent. Botten nåddes drygt två och ett halvt år senare och då hade aktiekursen sjunkit med cirka 85 procent sedan toppen. Inte så illa som för Ericsson under samma kris men ändå dramatiskt.

Trots denna enorma turbulens har faktiskt Tele2 presterat bättre än sitt jämförelseindex, OMXS30, under perioden juli 1996 till juli 2018. Att köra en buy and hold-strategi genom telekomkrisen och IT-bubblan hade nog lett till flertalet smärtsamma ögonblick när man sneglat på kontostorleken men likväl hade det gett en bättre avkastning än om man bara investerat i index – och då har vi inte räknat med utdelningarna.

Ska man köpa Tele2 A eller Tele2 B?

Tele2 är ett bolag som har tre aktieslag – A, B och C. Det sistnämnda hittar man knappast på de vanliga handelsplatserna och innehavare av C-aktien saknar rättighet till vinstutdelning. För Tele2 A gäller att en aktie ger rätt till en röst medan det krävs tio B-aktier för att få en röst. Tele2 A och Tele2 B ger samma rätt till aktieutdelning och kurserna är snarlika. Dock tenderar Tele2 A att vara lite dyrare än Tele2 B och det har hänt att den har släpat efter B-aktien under vissa perioder. Detta tillsammans med det faktum att B-aktien är mycket mer likvid och därmed lättare att handla gör att B-aktien är det bästa valet för de flesta och i de flesta lägen.

Ägarstruktur

Tele2 är ett bolag i Kinneviksfären. Kinnevik har drygt 30 procent av kapitalet men nästan 48 procent av rösterna i bolaget. Övriga ägare på topp-15-listan är banker och finansiella institut av olika slag, som t.ex. Nordea, SEB, BlackRock och Swedbank. De 15 största ägarna har totalt drygt 51 procent av kapitalet och drygt 63 procent av rösterna. Tele2 självt har 0,8 procent av aktievärdet.

Tele2 idag

Tele2 erbjuder mobila tjänster, fast telefoni och bredband, data- och nätverkstjänster, innehållstjänster och IoT-lösningar. När det grundades av Jan Stenbeck 1993 sågs det som en utmanarare för de statliga monopolen och de större redan etablerade aktörerna. Företagets filosofi är att skapa ett bättre liv för människor genom att göra dem mer uppkopplade.

Idag har bolaget 17 miljoner kunder i Sverige, Tyskland, Österrike, Nederländerna, Lettland, Estland, Litauen, Kroatien och Kazakstan. Tele2 hade en total omsättning på 25 miljarder kronor 2017.

Företaget fokuserar på att ständigt utveckla mobila tjänster med egen infrastruktur. På vissa marknader kompletteras detta med tjänster för fast bredband och företagstjänster. Tele2 behåller parallellt den äldre typen av fasta tjänster för vilka man försöker maximera avkastningen.

Tele2 förbereder en fusion med Com Hem under 2018 som man säger kommer att skapa förutsättning för svenska hushåll och individer att leva ett mer uppkopplat liv. Man strävar efter att bli marknadsledande på uppkopplade tjänster i Östersjöområdet.

Tele2 genom tiderna

  • Tele2:s rötter kan spåras till Comviq, som Jan Stenbeck tidigare drev under namnet Comvik. Stenbeck hade redan under 1970-talet uttalat en strategi att utmana de statliga tele- och mediemonopolen. Comvik var pionjär i Sverige genom att etablera ett eget mobiltelefonnät, vilket skedde tre månader innan Televerket öppnade sitt NMT-nät. När GSM senare blev aktuellt fick Comvik en egen licens.
  • Själva företaget Tele2 grundades av Jan Stenbeck 1993.
  • Billigare att ringa till utlandet: I början erbjöd Tele2 sina kunder att ringa till utlandet för en lägre kostnad än med Televerket, som dittills haft monopol. För att ringa använde man prefixet 007 (som föranledde Tele2 att köra James Bondinspirerade reklamsnuttar) och man var fortfarande tvungen att ha ett abonnemang hos Televerket.
  • Internet får tidigt sin plats i bolaget: Swipnet, Sveriges första kommersiella internetleverantör, införlivades med Tele2 i början av 1994. Bolagets internetkunder kunde genom Swipnet skapa sina egna hemsidor.
  • Billigare även i Sverige: Från oktober 1994 gick det att använda Tele2 även för inrikes samtal.
  • Först med kontantkort: Comviq var först med att sälja kontantkort i Sverige då de lanserades 1997 och kort därefter slogs Comviq ihop med Tele2.
  • 2006 tar Tele2 över E.ON:s cirka 500 000 bredbandskunder genom ett förvärv.
  • I december 2000 blev Tele2 en av fyra operatörer som fick tillstånd att driva 3G. Tele2 kom överens med Telia (tidigare Televerket), som faktiskt inte tilldelats något tillstånd, att tillsammans bygga nätet genom ett gemensamt bolag. Däremot förblev man konkurrenter om kunderna. Tele2 öppnade 3G-nätet 2004.
  • I maj 2008 var Tele2 en av fem som vunnit en 4G-licens. Denna gång skrev man avtal med konkurrenten Telenor om att bygga ett gemensamt nät. 4G-nätet öppnade i slutet av 2010.
  • 2014 beslutade Tele2 att stänga ner Swipnet då många av sidorna inte längre uppdaterades. Genom ett samarbete med stiftelsen .SE har man bevarat Swipnets hemsidor, som man kallar för ett ”svenskt digitalt kulturarv”. Denna svenska internethistoria finns nu bevarad genom ett Internetmuseum.
 
 
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.    (klicka här för att förlänga premium)(info & kontakt)